Kemiskolan - gratis kurs och test på nätet


Kemiskolans kurs i
allmän kemi

  1. Startsida
  2. Söksida
  3. Inledning
  4. Atomens historia
  5. Atommassa
  6. Elektron-konfiguration
  7. Radioaktivitet
  8. Kemiska ämnesformler
  9. Kemiska reaktionsformler
  10. Det periodiska systemet
  11. Substansmängd
  12. Lösningar
  13. Gaser
  14. Massa och molmassa
  15. Kemisk bindning
  16. Termokemi, Hess lag
  17. Entalpiberäkningar
  18. Entropi och fri energi
  19. Syror och baser
  20. Kemisk jämvikt
  21. Övningar med facit

Substansmängd, Avogadros konstant

Mängd och antal är synonyma begrepp (de betyder samma sak). Mängden av ett ämne, en substans, kallas substansmängd men det enklare uttrycket mängd duger lika bra. Mängden kan avse antalet atomer, antalet joner, antalet molekyler eller antalet formelenheter av ett ämne.

Att använda mängdenheter i olika icke kemiska sammanhang var vanligare förr. Endast ett fåtal mängdenheter används numera i dagligt tal. Enheter för antal eller mängd är t ex

1 par = 2

1 dussin = 12

1 tjog = 20

1 val = 80

1 gross = 144

1 ris = 500

I kemins använd ofta

1 mol = 602 214 000 000 000 000 000 000

som vi skriver i grundpotensform som

1 mol = 6,02214·1023 = 6,02·1023 = 6·1023

beroende på hur många signifikanta siffror vi vill ange.

Att föreställa sig ett så stort antal som 1 mol är svårt och att uttrycka det i ord blir också svårt eftersom mängden är så ofantligt stor att vi normalt aldrig har behov av att uttrycka oss på det sättet. Om vi ändå vill göra ett försök kan vi säga att en mol är 602 triljarder 214 triljoner.

Anledningen till att det blivit ett så udda tal är följande. Vi har tidigare sett hur vi definierar massenheten 1 u. Vi har bestämt att en atom kol-12 ska väga exakt 12 u. För att slippa arbeta med olika tal ställer vi nu frågan: Hur många atomer kol-12 behövs för att de tillsammans ska väga 12 g? Svaret är 602 triljarder 214 triljoner och det antalet kallar vi 1 mol. Den strikta definitionen blir således

1 mol är mängden atomer i 12 g kol-12

Det ska således inte vara den naturliga kolblandningen som innehåller lite 13C och lite 14C utan rent kol-12.

Vi använder ofta Avogadros konstant = 6,02214·1023 mol-1 = NA vid beräkningar som följande exempel visar. Enheten mol-1 = 1/mol. Jämför med uttrycket x-1 = 1/x.

Exempel 1. Hur många atomer finns i 0,52 mol järn?

Lösning

Om n = mängden i enheten mol och NA = Avogadros konstant fås att mängden utan mängdenhet kan beräknas ur N = n · NA

N = n · NA = 0,52 mol · 6,02·1023 mol-1 = 3,1·1023

Kemiskolan sponsras genom annonsering.

banner

Denna sida finns på KemiskolanChemistry for Free (www.chem4free.info)


Ansvarig för Kemiskolan är Christer Svensson.
Fler publikationer av samme författare finns på Chemistry for Free