Kemiskolan - gratis kurs och test på nätet


Kemiskolans kurs i
allmän kemi

  1. Startsida
  2. Söksida
  3. Inledning
  4. Atomens historia
  5. Atommassa
  6. Elektron-konfiguration
  7. Radioaktivitet
  8. Kemiska ämnesformler
  9. Kemiska reaktionsformler
  10. Det periodiska systemet
  11. Substansmängd
  12. Lösningar
  13. Gaser
  14. Massa och molmassa
  15. Kemisk bindning
  16. Termokemi, Hess lag
  17. Entalpiberäkningar
  18. Entropi och fri energi
  19. Syror och baser
  20. Kemisk jämvikt
  21. Övningar med facit

Radioaktivitet

Genom radioaktivt sönderfall, fission, kommer många grundämnen att förbrukas. Dessa sönderfallsreaktioner kan vara snabba men också mycket långsamma. Den tid det tar för hälften av atomerna att sönderfalla kallas halveringstid. Vid många av dessa reaktioner avges radioaktiv elektromagnetisk strålning så kallad gammastrålning som är mycket energirik och skadlig för levande organismer. Dessutom bildas ofta andra radioaktiva ämnen som kan tas upp i organismerna och där förorsaka stor skada.

Andra typer av radioaktiv strålning, förutom gammastrålning, är alfastrålning som består av heliumkärnor. Ett exempel är sönderfall av uran

samt betastrålning som består avelektroner. Ett exempel är sönderfall av kol-14

Vid dessa reaktioner gäller att masstal och kärnladdning konserveras vilket betyder att summan av masstalen och kärnladdningarna för ämnena till vänster om reaktionspilen ska vara lika stor som respektive summa till höger om pilen.

Var kommer då grundämnena ifrån? Vid universums skapelse den så kallade Big Bang bildades väteatomer, H och heliumatomer, He. Dessa kondenseras till stjärnor och genom fusion, sammanslagning av atomer, i stjärnorna bildas nya grundämnen. I vår egen sol pågår nu bildning av helium genom sammanslagning av väteatomer. När vätet tagit slut kommer vår sol att bli en röd jätte varefter den förlorar sina yttre delar och slutar som en vit dvärg. I tyngre stjärnor än vår sol fortsätter fusionen till slutprodukten järn och stjärnan exploderar och blir en supernova. Då bildas ett stort neutronflöde och genom neutroninfångning följt av att elektroner avges (betasönderfall) bildas en proton och därmed en atom med högre atomnummer.

Kemiskolan sponsras genom annonsering.

banner

Denna sida finns på KemiskolanChemistry for Free (www.chem4free.info)


Ansvarig för Kemiskolan är Christer Svensson.
Fler publikationer av samme författare finns på Chemistry for Free