Kemisk jämvikt

Kemiska reaktioner förlöper endast i undantagsfall så att praktiskt taget samtliga reaktanter förbrukas. Vanligt är att det bildas en jämviktsblandning som t ex vid:

Vi använder därför jämviktspilar istället för reaktionspil →

För reaktionen

p A + q B r C+ s D

definieras jämviktskonstanten K som

Exempel 1. 2,00 mol ammoniakgas infördes i en tom behållare med volymen 1,00 dm3. Behållaren upphettades till 370 °C och temperaturen hölls därefter konstant. När jämvikten

2 NH3(g) N2(g) + 3 H2(g)

ställt in sig fanns 1,00 mol ammoniak i behållaren. Vilken är jämviktskonstanten vid denna temperatur?

Lösning

Av reaktionsformeln framgår att det bildas 1 mol N2 och 3 mol H2 av 2 mol NH3. I detta fall blir mängderna hälften så stora eftersom 1,00 mol ammoniak reagerat. Vid jämvikt finns därför 0,500 mol kväve och 1,50 mol väte i behållaren. Dessutom finns 1,00 mol ammoniak som inte reagerat. Vi delar med volymen och får då att jämviktskoncentrationerna blir 1,00 M, 0,500 M och 1,50 M för ammoniak, kväve och väte respektive. Då får vi

Om ett system befinner sig i jämvikt och man stör jämvikten på något sätt reagerar systemet så som Le Chateliers princip anger. Le Chateliers princip lyder:

”Ett system i jämvikt som störs reagerar så att störningen motverkas.”

t ex

Kemiskolan sponsras genom annonsering.

Denna sida finns på Kemiskolan på www.chem4free.info