Kemiskolan - gratis kurs och test på nätet


Kemiskolans kurs i
allmän kemi

  1. Startsida
  2. Söksida
  3. Inledning
  4. Atomens historia
  5. Atommassa
  6. Elektron-konfiguration
  7. Radioaktivitet
  8. Kemiska ämnesformler
  9. Kemiska reaktionsformler
  10. Det periodiska systemet
  11. Substansmängd
  12. Lösningar
  13. Gaser
  14. Massa och molmassa
  15. Kemisk bindning
  16. Termokemi, Hess lag
  17. Entalpiberäkningar
  18. Entropi och fri energi
  19. Syror och baser
  20. Kemisk jämvikt
  21. Övningar med facit

Inledning

Så länge som vi människor funnits på jorden har vi sysslat med praktisk kemi så som matlagning och läkemedelstillverkning med mera. Redan i tidiga kulturer har man velat förbättra sitt utseende med smink och använt sig av parfymer. Enligt vissa källor kommer ordet kemi från den gamla egyptiska kulturen. Betydelsen av ordet kemi är då "det okända" syftande på de recept för smink, parfymer, balsameringsoljor och liknande som av konkurrensskäl var hemliga.

En modern beskrivning av kemin är att kemi är läran om ämnen och reaktioner.

Kemisterna arbetar med att göra nya ämnen och blandningar av ämnen. Detta kallas syntes och är vanligt för att utveckla t ex färger, läkemedel och matvaror. Andra kemister arbetar med analys för att undersöka vilka ämnen som finns i vår mat och vår miljö. Många ämnen kan bestämmas med reagens som är en karakteristisk reaktion för just de ämnena. Till exempel kan man känna igen natrium på den gula färg man får då man upphettar det i en låga. Silver i lösning kan man spåra genom att det bildar ett svårlösligt salt med kloridjoner.

I den västerländska kulturen var elementläran den teoretiska grund som kemin byggde på framtill 1800-talet. Då kom atomläran att ta över och den moderna kemin bygger på denna. Den äldre kemi som byggde på elementläran kallas alkemi och mycket av den experimentella kemi som utfördes ledde till ökad kunskap om ämnen och reaktioner trots att den teoretiska grunden var felaktig.

Kända svenska alkemister är t ex August Strindberg och Göran Sonnevi. Den naiva föreställningen om alkemi är att alkemisterna är ett utdött släkte som bara sysslade med att försöka framställa guld.

Ämnenas indelning görs i den moderna kemin enligt följande:

Rena ämnen Grundämnen är ämnen som inte kan delas upp i andra ämnen. Alla atomer är kemiskt sett av samma slag

Kemiska föreningar är ämnen som kan delas upp i andra ämnen. De består av minst två olika slags atomer. Egenskaperna kan radikalt skilja sig från egenskaperna för de ingående grundämnena som t ex i vatten

Blandningar Homogena (kallas också för lösningar eller legeringar),t ex salt och vatten eller rostfritt stål, där ämnena behåller sina egenskaper till viss del (vattnet släcker ej törst,järnet rostar ej)

Heterogena t ex salt och sand,där ämnena behåller sina egenskaper

Blandningar kan ha godtyckliga blandningsförhållanden men i en kemisk förening är det alltid bestämda massförhållanden (enligt lagen om de konstanta viktsproportionerna som presenteras senare) mellan de ingående ämnena.

Grundämnena indelas i:

  1. metaller är ämnen som har metallglans, leder värme, leder elektrisk ström, kan smidas och valsas

  2. icke metaller saknar alla eller de flesta av dessa egenskaper

  3. halvmetaller är ett vagt begrepp som användes för sådana ämnen som har någon eller några av metallegenskaperna

Kemiska föreningar indelas i:

  1. jonföreningar som är uppbyggda av elektriskt laddade partiklar, joner, och hålls samman av elektriska attraktionskrafter mellan jonerna

  2. molekylföreningar som hålls samman av kovalenta bindningar (som också kallas elektronparbindningar) i molekylen och olika intermolekylära bindningar mellan molekylerna

Kemiskolan sponsras genom annonsering.

banner

Denna sida finns på KemiskolanChemistry for Free (www.chem4free.info)


Ansvarig för Kemiskolan är Christer Svensson.
Fler publikationer av samme författare finns på Chemistry for Free